Pergi ke kandungan

Ararat

Mantad Wikipedia
Gunung Ararat

Ararat Kecil (kiri) dan Gunung Ararat (kanan)

Titik tertinggi
Kinawas 5,137 m (16,854 ka)
Tonjolan 3,611 m (11,847 ka)
Pengasingan 379.29 kilometer (235.68 bt)
Senarai Titik tinggi negara

Ultra
Geografi
Gunung Ararat yang terletak di Turki
Gunung Ararat
Nulu Ararat
Kinoyonon id Turki
Kinoyonon Kakadaian bobos tosomok, wayaan montok tumutakad: Doğubayazıt, Wilayah Ağrı, Turki
Geologi
Jenis gunung Stratovolkano
Letusan terakhir 1840
Pendakian
Pendakian pertama 1829

Dr. Friedrich Parrot dan

Khachatur Abovian

Nulu Ararat (boros Turki: Ağrı Dağı; boros Armenia: Արարատ) toi ko' i ointutunan nogi sabaagi Nulu Masis (Մասիս [1]Templat:IPA-hy).[4] nopo nga iso nulu kitapui pendam i kisalju id pogun Turki. Kiharo duo timpak nulu dilo mibagal do Ararat Agayo om Ararat Okodo. Ararat Agayo nopo nga timpak bobos takawas id Turki om koinsanani Tanah Tinggi Armenia i kikinawas do 5,137 meter (16,854 ka) om kinawas do Ararat Tokodo nopo nga 3,896 meter (12,782 ka).

Garis longkod massif Ararat nopo nga 40 kilometer (25 bt). Gontob do Iran–Turki nopo nga poingion id doros do kosilahon mantad Ararat Tokodo. Id kinoyonon dilo, pinoindalan o Konvensyen Tehran 1932 inonggo pinaharo o kinowoliho' gontob id pialatan duo pogun i mongobi kumaa Turki. Mantad pibatasan dii, pinasaga o Turki do mion id kinoyonon rusuk kosilahon Ararat Tokodo.[1]

Id suang koubasanan Kristian–Yahudi kiharo pionitan do Nulu Ararat miampai "Konuluhan Ararat" inonggo tumanud do kitab Kejadian, bahtera Nuh nopo nga minundorong hilo kalapas do nokotimbaba do liyud di araat kopio i nokoontok id tana dii. Kitonggungan di oponsol nogi o nulu diti id suang koubasanan om nasionalisme Armenia loolobi po sabaagi timpak rurubpuon i apangkal montok nontodon do tinaru Armenia om pangakup do iso Armenia Raya, Milo nogi do okito ilo id jata pogun diolo.

Nulu diti nopo nga iso kawo stratovolkano poligenik i kiginayo koiyonon do 1,100 km2 (420 bt2) sinuku dau nopo nga sinodu mantad iso dompok kumaa iso dompok di suai. Kalanakan do <a href="https://ms.wikipedia.org/wiki/Salji" rel="mw:ExtLink" title="Salji" class="cx-link" data-linkid="129">salji</a> id timpak kaanu monginsiriba do timpak gisom siniriba 5,125 m (16,814 ka).[2] I lobi kosudong nopo nga haro duo timpak di apangkal:

  • Ararat Tagayo
  • Ararat Tokoro

Koduuduo timpak diti nopo nga minsodu do 13 kilometer (8.1 bt) do iso gaang agayo i poinnaru mantad ponong koibutan kumaa id kabaatan i naasil mantad sesaran i nokoontok id rinantai do pomogunan.

Pionitan miampai tulun

[simbanai | simbanai toud]

Tangon bahtera Nuh

[simbanai | simbanai toud]
Noyn idznowm e' Araratits karya Ivan Aivazovsky (1889, Galeri Negara Armenia) kopokito paganakan Nuh dumarapas do dataran kaki nulu Ararat i notolikudan diolo.[3]

Bahtera nabi Nuh pinoboros do duminapit id iso "konuluhon Ararat" (Boros Ibrani: הָרֵי אֲרָרָט‎, hare ararat) tumanud panandatan ko-4 bab ko-8 Kitab Kejadian Genesis 8:4.[4]Tongosajarawan om cendekiawan Injiliyah nakaakun do ilo nopo nga lobi kinomi kumaa kinoyonon Urartu, i lobi alaab maamaso do pinadalin iri,[lower-alpha 1] sundung po au po natagak ilo mantad kotumbayaan maamaso tulun Armenia mulong do okuri po ma.

Kaa'kaka tinaru Armenia

[simbanai | simbanai toud]
Ararat from Ejmiatsin mantad Yeghishe Tadevosyan, lukisan catan. 1895.

Tumanud di Patmut'yun Hayots pinokarya di Movses Khorenatsi, haro iso tangon kokomoi nontodon do tulun Armenia kalapas kaka i Nabi Nuh om paganakan dau nokalantoi mion id kinoyonon nulu dii kalapas do natampasi mantad liyud tagayo. Noilaan isio do kiharo ogumu managaki, iso nopo mantad dii nga i Hayk tanak di Yafet i nakalantoi suminagaod di Raja Nimrud om guminuli minongimpuhun do koposion wagu id gakod nulu dii; mantad diti no do nointutunan do iso gunung suci.[8][9] montok bansa Armenia i monindu do yolo nopo nga alaid no poingion hiti.[15][16]

Kotumbayaan diti nopo nga nokotilombus id suang pomusarahan nasionalisme romantik tulun diti ontok abad ko-19 inonggo nosiliu iti do gonding pogun kinosusuon tulun Armenia i abantug. Nogi, nosiliu ilo do gonding kinoinggoritan i nopurimanan do koompinaian bansa id kinoyonon Kotonobon i nounsub maamaso pamataian songgumu-gumu i nokoontok ontok zaman Uthmaniyah[10] om montok mokianu tana sanganu diolo i nimaan saladai ontok dilo.[18]

.mw-parser-output .reflist{margin-bottom:0.5em;list-style-type:decimal}@media screen{.mw-parser-output .reflist{font-size:90%}}.mw-parser-output .reflist .references{font-size:100%;margin-bottom:0;list-style-type:inherit}.mw-parser-output .reflist-columns-2{column-width:30em}.mw-parser-output .reflist-columns-3{column-width:25em}.mw-parser-output .reflist-columns{margin-top:0.3em}.mw-parser-output .reflist-columns ol{margin-top:0}.mw-parser-output .reflist-columns li{page-break-inside:avoid;break-inside:avoid-column}.mw-parser-output .reflist-upper-alpha{list-style-type:upper-alpha}.mw-parser-output .reflist-upper-roman{list-style-type:upper-roman}.mw-parser-output .reflist-lower-alpha{list-style-type:lower-alpha}.mw-parser-output .reflist-lower-greek{list-style-type:lower-greek}.mw-parser-output .reflist-lower-roman{list-style-type:lower-roman}

  1. "IBS No. 28 - Iran (IR) & Turkey (TU) 1964" Archived 2012-12-25 at the Wayback Machine (PDF), law.fsu.edu.
  2. According to Petter E. Bjørstad, Head of Informatics Department at the University of Bergen (Norway). "Ararat Trip Report". ii.uib.no. August 2007. Pinoopi mantad sand̠ad ontok 11 October 2017. I measured the summit elevation, averaging more than 300 samples in my GPS, it settled on 5132 meter, 5 meter lower than the often quoted 5137 figure. This clearly shows that the 5165 meter elevation that many sources use is wrong. The summit is a snow ridge with no visible rock anywhere. Thus, the precise elevation will change with the seasons and could definitely be influenced by climate change (global warming). Later GPS measurements in Iran suggested that the GPS data may be about 10 meter too high also in this part of the world. This would in fact point in the direction of a true Ararat elevation around 5125 meter.
  3. "Նոյն իջնում է Արարատից (1889) [Descent of Noah from Ararat (1889)]" (id boros Armenia). National Gallery of Armenia. Pinoopi mantad sanḏad ontok 2015-09-24. Linoyog ontok 2015-11-03.
  4. Morgenstern, Julian (1941). "Psalm 48". Hebrew Union College Annual. 16: 1–95. JSTOR 23502992. Note the plural, hare 'Ararat; not "Mt. Ararat," as traditionally translated and interpreted, but rather "(one of) the mountains of Ararat," i. e. of Urartu or Armenia.
  5. Ralat maganu:Tag <ref> tidak sah; tiada teks disediakan bagi rujukan yang bernama Fischer
  6. Arnold 2008, p. 105.
  7. Kurkjian, Vahan (1964) [1958]. A History of Armenia. New York: Armenian General Benevolent Union of America. p. 2.
  8. Companjen, Françoise; Marácz, László Károly; Versteegh, Lia, eds. (2010). Exploring the Caucasus in the 21st Century: Essays on Culture, History and Politics in a Dynamic Context. Amsterdam University Press. pp. 12–13. ISBN 9789089641830.
  9. Darke, Diana (2014). Eastern Turkey. Bradt Travel Guides. p. 317. ISBN 978-1-84162-490-7. ...of course Mount Ararat is for Armenians their holy mountain...
  10. Johnson, Jerry L. (2000). Crossing Borders – Confronting History: Intercultural Adjustment in the Post-Cold War World. Lanham, Maryland: University Press of America. pp. 6–7. ISBN 978-0-7618-1536-5. Armenians view Mount Ararat as both a symbol of the Genocide and loss of hallowed land.


Ralat maganu:Tag <ref> wujud untuk kumpulan bernama "lower-alpha", tetapi tiada tag <references group="lower-alpha"/> yang berpadanan disertakan