Pergi ke kandungan

Ismail al-Faruqi

Mantad Wikipedia
Ismaʻīl Rājī al-Fārūqī
إسماعيل راجي الفاروقي
[[File:|border|200px|upright=1]]
Kinosusuon1 Milatok 1921
Tadauwulan
minidu pogun
27 Mikat 1986
Wyncote, Pennsylvania, Amerika Syarikat
Momogun United States
SawoLois Lamya al-Faruqi
Tanak5
Academic background
Alma mater
Academic work
DisciplineFalsafah
Sub-discipline
  • Perbandingan Agama
  • Pengajian Islam
Main interests
Notable ideas
  • Islamisasi Ilmu
  • Urubah (Arabisme)
  • Mengembalikan ijtihad
Websiteismailfaruqi.com
Signature
Tandatangan Isma'il al-Faruqi

Isma'il Raji al-Faruqi (1 Milatok 1921 – 27 Mikat 1986) nopo nga tokoh mantad Palestin-Amerika i poingoruhon doid pengajian Islam om poingantad do agama. Iya nokoajar id Universiti Al-Azhar id Kaherah, minongoi moginasi id Amerika Utara, om miagal id Universiti McGill id Kanada. Al-Faruqi nokojo do professor do pengajian agama id Universiti Temple, om nokopoun do program Pengajian Islam id diti. Iya nonopis do ounsikou do rencana om buku, kiro-kiro 25 buku, miagal do Christian Ethics: A Historical and Systematic Analysis of Its Dominant Ideas om Al-Tawhid: Its Implications for Thought and Life, tokou do mantad do etika Islam, panansangan, otuhid (tauhid, konsep kountuhan do Kinorohingan), om poingantad do agama.

Puun do poingoruhon om pombalajaran

[simbanai | simbanai toud]

Al-Faruqi nopunduk id Jaffa, Palestin ontok di panguhu do British.[1][2] Apan dau, Abd al-Huda al-Faruqi, nopo nga poingoruhon do qadi Islam.[3]

Iya minongoi moginasi id suang do walai om id surau, mantad id Collège des Frères de Jaffa (mamataan do Perancis) ontok di 1936.[1][4] Ontok di 1942, iya mongolub id panguhu British id Baitulmaqdis, om ontok di 1945, iya nopunduk do gabenor id Galilee.[2] Tombo do Perang Arab-Israel 1948, iya minoguhup id Beirut, Lubnan, om moginasi id Universiti Amerika Beirut.[3] Diti, iya nokotulun do kountuhan nasionalis Arab om mantad do Arabism (urubah).[3]

Iya nokoajar id Universiti Indiana, miagal do ijazah sarjana ontok di 1949.[5] Iya minonobung do Lois Lamya al-Faruqi om minontolu moginasi, miagal do ijazah sarjana id Universiti Harvard ontok di 1951 om ijazah doktorat id Universiti Indiana ontok di 1952.[6] Id tesis do doktorat dau, al-Faruqi momisuli do nilai sid ginawo i awujud doid, tokou do poingasaan emosio do a priori, diti monunub do pamikiran Max Scheler om Nicolai Hartmann.[7][8]

Poingajari do al-Faruqi i mantad do poingulungkatan do poguhut moral tanak do kountuhan do transenden. Diti doid ponginsuvahan do Islam dau om minongoi moginasi id Universiti Al-Azhar, Mesir.[9]

Poingoruhon om poingantad

[simbanai | simbanai toud]

Ontok di 1958, al-Faruqi nokopoun Felo Pelawat id Fakulti Keagamaan Universiti McGill om nokohubaya do Institut Pengajian Islam doid pimintob do Wilfred Cantwell Smith.[10] Id diti, iya nokonongoi teologi do Kristian om Yahudi om noibab do Fazlur Rahman, tokou mantad Pakistan. Ontok di 1961, Fazlur Rahman nopotulun janji temu duo tahun id Institut Penyelidikan Islam Pusat Pakistan.

Iya nopo nga poingogulis tokou Professor Pelawat id Universiti Chicago om Professor Madya id Universiti Syracuse. Ontok di 1968, iya nomoginaat Professor id Universiti Temple om nokopoun program do Pengajian Islam id diti. Iya montulun do pelajar do doktora tokou John Esposito om nonoopus Muslim Students Association (MSA).[11][12]

Ontok di bulan Mac 1977, al-Faruqi nohopirot sid Persidangan Dunia Tokou do Poingantad Islam id Makkah, i noid pinimpuru do Mohd Kamal Hassan, Syed Muhammad Naquib al-Attas, om Syed Ali Ashraf. Persidangan diti nohokotulun do poingubasan universiti Islam id Dhaka, Islamabad, Kuala Lumpur, Kampala, om Niger.[13]

Pamansangan do Otuhid

[simbanai | simbanai toud]

Al-Faruqi momurud do prinsip otuhid sid kountuhan do poingoruhon, poingantad, etika, om do tulun. Otuhid tokou id tombo do pongidup, i poingahaba do mansia kopiahin do Kinorohingan. Iya milo otuhid sid panganu do poingkoubasan mongoguhut do tahang, tulun, om pimataangan.

Otuhid i pongoyon do tangon id pongulungkatan do ideologi sekular, materialism, om humanism sekular. Al-Faruqi momopintut ideologi Zionism baka tokou do nasionalisma i id kabaro do prinsip Yahudi.[14] Al-Faruqi doho nokopurud "meta-agama", poingagasan do kapantayan etika id pomumogunan do agama, i pomumogunan do keadilan om poingahaba. Diti nokotulun do pongohubaya do tulun Yahudi, Kristian, om Islam id poginapan.[15]

Ontok di Mei 1986, Al-Faruqi miampai do binio dau, Lois Lamya al-Faruqi, nopatai id suang do walai doid Pennsylvania, mongingivit pamatai do Joseph Louis Young.[16][17][18] Ino noidook anak do dau, Anmar al-Zein, i nounton kopio, doho notahut do rawatan. Poingusul noid poingopirot, mogihum rompak i nosoluk, do poingapatai politik.[19][20][21][22]

  1. 1.0 1.1 Imtiyaz Yusuf, ed. (2021). Essential Writings: Ismail Al Faruqi [Tulisan Penting: Isma'il Al-Faruqi] (id boros Inggilis). Kuala Lumpur: IBT Books. p. 3.
  2. 2.0 2.1 "Faruqi, Ismail Raji al- (1986)". The Oxford Dictionary of Islam (id boros Inggilis). Oxford Reference. Linoyog ontok 2024-07-04.
  3. 3.0 3.1 3.2 Badri, Malik (2014). "Psychological reflections on Ismail al-Faruqi's life and contributions" [Penemu psikologi pasal pengidup enggau sumbang Isma'il al-Faruqi]. The American Journal of Islamic Social Sciences (id boros Inggilis). 31 (2): 145–152. doi:10.35632/ajis.v31i2.1052.
  4. Esposito, John L.; Voll, John O. (2001). "Ismail al-Faruqi". Makers of Contemporary Islam [Orang Ke Ngaga Islam Moden] (id boros Inggilis). Oxford University Press. pp. 52–70.
  5. Al-Faruqi, Isma'il Raji (1949). The Ethics of Reason and the Ethics of Life (Kantian and Nietzschean Ethics) [Etika Pemikiran enggau Etika Pengidup (Etika Kantian enggau Nietzschean)] (Master's thesis) (id boros Inggilis). Bloomington: Indiana University.
  6. Al-Faruqi, Isma'il (1952). On Justifying the Good [Ngereti Asal Pengidup Ke Baik] (PhD thesis) (id boros Inggilis). Bloomington: Indiana University.
  7. Scheler, Max (1960). On the Eternal Man (id boros Inggilis). Translated by Bernard Noble. London: SCM Press.
  8. Scheler, Max (1961). Man’s Place in Nature (id boros Inggilis). Boston: Beacon Press.
  9. Fletcher, Charles (2014). Muslim-Christian Engagement in the Twentieth Century: The Principles of Inter-faith Dialogue and the Work of Ismail Al-Faruqi (id boros Inggilis). United Kingdom: I.B.Tauris. p. 34.
  10. Balfour, Clair (July 31, 1986). "Islamic scholar slain in U.S. was figure in Montreal". The Gazette (id boros Inggilis). Montreal.
  11. Quraishi, M. Tariq (1986). Ismail al-Faruqi: An Enduring Legacy (id boros Inggilis). MSA Publications. p. 9.
  12. "Editorial". The American Journal of Islamic Social Sciences (id boros Inggilis). 28 (3): ii–xii. 2011.
  13. "Editorial". The American Journal of Islamic Social Sciences (id boros Inggilis). 28 (3): ii–xii. 2011.
  14. Al-Faruqi, Isma'il R. (2003). Islam and the Problem of Israel [Islam enggau Masalah Israel] (id boros Inggilis). Kuala Lumpur: The Other Press. pp. 103–104.
  15. Fletcher, Charles D. (2015). Muslim-Christian Engagement in the Twentieth Century: The Principles of Interfaith Dialogue and the Work of Ismail Al-Faruqi [Perhubungan Islam-Kristian di Abad ke-20: Prinsip Dialog Antara Agama enggau Kerja Ismail al-Faruqi] (id boros Inggilis). London: I.B. Tauris. pp. 43–45.
  16. "Black Muslim Charged in Slaying of Islamic Scholar and His Wife". The New York Times (id boros Inggilis). January 18, 1987.
  17. O'Bryan, Ruth (July 8, 1987). "Confession Details Stalking, Slaying Of Islamic Scholars". The Morning Call. Pinoopi mantad sand̠ad ontok July 2, 2018. Linoyog ontok May 13, 2018.
  18. Bell, Adam (March 11, 1996). "Inside the Capitol (Joseph Louis Young dies of natural causes on death row)". The Patriot News (id boros Inggilis).
  19. Toth, Anthony B. (November 1986). "Focus on Arabs and Islam". Washington Report on Middle East Affairs (id boros Inggilis).
  20. Fletcher, Charles (2014). Muslim-Christian Engagement in the Twentieth Century: The Principles of Inter-faith Dialogue and the Work of Ismail Al-Faruqi. United Kingdom: I.B.Tauris.
  21. "Assassination motive behind al-Faruqi killings". New Straits Times (id boros Inggilis). Kuala Lumpur, Malaysia. August 20, 1986. Linoyog ontok June 22, 2024.
  22. "Zionist backlash against Arab intellectuals". New Straits Times (id boros Inggilis). Kuala Lumpur, Malaysia. August 21, 1986. Linoyog ontok June 22, 2024.