Yaman
Republic of Yemen ٱلْجُمْهُورِيَّةُ ٱلْيَمَنِيَّةُ (Arabic) al-Jumhūriyyatu l-Yamaniyyatu (formal) al-Jumhūriyyah l-Yamaniyyah (informal) | |
---|---|
Motto: ٱللَّهُ، ثُمَّ ٱلْوَطَنُ، ٱلثَوْرَةُ، ٱلْوَحْدَةُ Allāhu, thumma l-Waṭanu, ath-Thawratu, al-Waḥdatu "God, then Country, Revolution, Unity" | |
Anthem: الجمهورية المتحدة al-Jumhūriyyatu l-Muttaḥidatu "United Republic" | |
Status | Templat:Infobox country/status text |
Capital om kakadayan bobos agayo | Sanaa[n 1] 15°20′54″N 44°12′23″E / 15.34833°N 44.20639°E |
Capital-in-exile | Aden[n 2] |
Official language and national language | Arabic[2] |
Tinimungan etnik (2000)[3] | 92.8% Arabs 3.7% Somalis 3.5% other |
Ugama (2020),[4] also see Religion in Yemen | |
Demonim | Yemeni Yemenite |
Government | Unitary provisional republic |
• Chairman of the Presidential Leadership Council | Rashad al-Alimi (disputed)[n 3] |
Ahmad Awad bin Mubarak (disputed)[n 4] | |
Sultan al-Barakani | |
Ahmed Obaid Bin Dagher | |
Kotinanan perundangan | Parliament |
Shura Council | |
House of Representatives | |
Establishment | |
22 May 1990 | |
16 May 1991 | |
Area | |
• Total | 530,000[lower-alpha 1] km2 (200,000 sq mi) (49th) |
• Waig (%) | negligible |
Population | |
• 2023 estimate | 34,449,825[6] ![]() |
• Density | 65.0/km2 (168.3/sq mi) (152nd) |
GDP (PPP) | 2023 estimate |
• Total | ![]() |
• Per kapita | ![]() |
GDP (nominal) | 2023 estimate |
• Ginumu | ![]() |
• Per kapita | ![]() |
Gini (2014) | 36.7[8] medium |
HDI (2022) | ![]() low · 186th |
Mato tusin | Yemeni rial (YER) |
Zon timpu | UTC+3 (AST) |
Driving side | right[10] |
Calling code | +967 |
Kod ISO 3166 | YE |
Internet TLD | .ye, اليمن. |
Yaman ii poimbantug roitan do Republik Yaman (Arab: الجمهورية اليمنية), nopo nga iso pomogunan id kosilahon tanga ii pongion id Semenanjung Arab id Asia Barat Daya. Yaman nopo nga bagas do Yaman koibutan om kabaatan. Pogun diti nopo nga miwolit do Rahat Arab om Teluk Aden id kabaatan, Rahat Taragang id kotonobon, Oman id kosilahon rahat, om wolit di suai id sampaping do Arab Saudi. Watas Yaman nopo nga poinsuang o Socotra, iso pulau indai ii poingion lobi 350 kilometer (217 batu) id kabaatan, misomok do Afrika kosilahon.
Etimologi
[simbanai | simbanai toud]Istila Yamnat nopo nga noboros id inskripsi Arab Kabaatan Kuno sabaagi soboogian mantad pomurait montok songulun raja Koporintaan Himyar koduo ii ointutunan sabaagi Shammar Yahri'sh. Istila diti sumuku kanto do disan kotonobon kosilaon Semenanjung Arab om disan kabaatan miampai Aden om Hadhramaut.[11][12] Maya sajara, Yaman nopo nga kahangkum do watas ii lobi osodu toi ko' osiwang mantad pogun Yaman moden, kotongkop mantad koibutan 'Asir id kabaatan Arab Saudi gisom id Dhofar id kabaatan Oman.[13][14]
Sala iso etimoogi minapatayad do ngaran Yemen nopo nga nintodonon mantad higit ymnt, ii maya harfiah kirati "Kabaatan [Semenanjung Arab]", om haro rati signifikan sumuku do rana id ponongwanan (𐩺𐩣𐩬).[15] mangawo'd ymnt, om koinoi "Sumut [o Semenanjung Arabia]", o no poilaan id idea tanah di kanan (𐩺 = kanto) [16], Toud suai nokoboros do "Yaman" nopo nga kopionit do yamn toi ko' yumn, ii kirati "kotoronongon" toi ko' "nabalakatan", sabab do soboogian tagayo pogun di oluub, misuai mantad rana di otuu id kogumuan kinoiyonon Arab.[17][18] Tulun Rom nopo nga minomungaran do watas di sabaagi Arabia Felix ("Arab ii otoronong" toi ko' "olumaag"), sabaagi ponori kumaa Arabua Deserta ("Arab ii otuu"). Monunuat Latin om Yunani sumuku Yaman kuno sabaagi "India", bagas mantad tulun Parsi ii mamrait do tulun Habsyah (Abyssinian) ii orubaan diolo id Arab Kabaatan miampai ngaran tulun kulit oitom ii mion poinsomok diolo.[19][20]
Sukuon
[simbanai | simbanai toud]- ↑ Al-Sakani, Ali (19 Ngiop 2022). "Yemen inaugurates new presidential council". Al Jazeera. Pinoopi mantad sanḏad ontok 8 Mikat 2022. Linoyog ontok 8 Mikat 2022.
Yemen's Prime Minister Maeen Abdulmalik Saeed, along with other senior government officials, had also arrived in Aden, which serves as Yemen's temporary capital, before the swearing-in ceremony.
- ↑ "Yemen's Constitution of 1991 with Amendments through 2015" (PDF). Constitute Project. Pinoopi (PDF) mantad sanḏad ontok 15 Ngiop 2021. Linoyog ontok 31 Magus 2020.
- ↑ "Yemen – Flora, Fauna, Ecosystems". Encyclopedia Britannica (id boros Inggilis). Pinoopi mantad sanḏad ontok 5 Mansak 2024. Linoyog ontok 8 Manom 2023.
- ↑ "Yemen". Central Intelligence Agency. CIA World Factbook. 6 Momuhau 2013. Pinoopi mantad sanḏad ontok 8 Mikat 2021. Linoyog ontok 24 Milatok 2021.
- ↑ "IAEA's support to animal health services in Yemen". IAEA. Pinoopi mantad sand̠ad ontok 15 Ngiop 2021. Linoyog ontok 13 Gomot 2021.
- ↑ "Yemen population". Yemen population 2023 Estimate based on UN World Bank. World Population Review. Pinoopi mantad sanḏad ontok 4 Milatok 2024. Linoyog ontok 20 Ngiop 2023.
- ↑ 7.0 7.1 7.2 7.3 "World Economic Outlook Database, October 2023 Edition. (Yemen)". International Monetary Fund. 10 Gumas 2023. Pinoopi mantad sanḏad ontok 22 Gumas 2023. Linoyog ontok 16 Gumas 2023.
- ↑ "GINI index (World Bank estimate)". World Bank. Pinoopi mantad sanḏad ontok 16 Momuhau 2020. Linoyog ontok 15 Gumas 2017.
- ↑ "Human Development Report 2023/24". United Nations Development Programme. 13 Gomot 2024. Pinoopi mantad sanḏad ontok 19 Gomot 2024. Linoyog ontok 22 Gomot 2023.
- ↑ "Yemen". International News Safety Institute. Pinoopi mantad sand̠ad ontok 5 Mikat 2010. Linoyog ontok 14 Gumas 2009.
- ↑ Jawād ʻAlī (1968). الـمـفـصـّل في تـاريـخ العـرب قبـل الإسـلام [Detailed history of Arabs before Islam] (id boros Arab). Vol. 1. Dār al-ʻIlm li-l-Malāyīn. p. 171.
- ↑ Neuwirth, Angelika; Sinai, Nicolai; Marx, Michael (2010). The Qur??n in Context: Historical and Literary Investigations Into the Qur??nic Milieu. BRILL. ISBN 9789004176881.
- ↑ Templat:Harvp
- ↑ Smith, William Robertson (Milau 2009). Kinship and Marriage in Early Arabia. BiblioBazaar. p. 193. ISBN 978-1-117-53193-9.
He was worshiped by the Madhij and their allies at Jorash (Asir) in Northern Yemen
- ↑ Beeston, A.F.L.; Ghul, M.A.; Müller, W.W.; Ryckmans, J. (1982). Sabaic Dictionary. University of Sanaa, YAR. p. 168. ISBN 2-8017-0194-7.
- ↑ Beeston, A.F.L.; Ghul, M.A.; Müller, W.W.; Ryckmans, J. (1982). Sabaic Dictionary. University of Sanaa, YAR. p. 168. ISBN 2-8017-0194-7.
- ↑ Vladimir Sergeyevich Solovyov (2007). Enemies from the East?: V. S. Soloviev on Paganism, Asian Civilizations, and Islam. Northwestern University Press. p. 149. ISBN 978-0-8101-2417-2.
- ↑ Edward Balfour (1873). Cyclopædia of India and of Eastern and Southern Asia, Commercial, Industrial and Scientific: Products of the Mineral, Vegetable and Animal Kingdoms, Useful Arts and Manufactures, Band 5. Printed at the Scottish & Adelphi presses. p. 240.
- ↑ Bell, Richard (20 Gumas 1926). "Origin Of Islam In Its Christian Environment" – via Internet Archive.
- ↑ Nöldeke, Theodor (1879). T. Nöldeke, Geschichte der Perser und Araber zur Zeit der en aus der arabischen Chronik des Tabari: Übersetzt und mit ausführlichen Erläuterungen und ergänzungen Versehn. Leiden: E.J. Brill. pp. 222.
Ralat maganu:Tag <ref>
wujud untuk kumpulan bernama "n", tetapi tiada tag <references group="n"/>
yang berpadanan disertakan
Ralat maganu:Tag <ref>
wujud untuk kumpulan bernama "lower-alpha", tetapi tiada tag <references group="lower-alpha"/>
yang berpadanan disertakan
- CS1 Inggilis-language sources (en)
- CS1 uses Arab-language script (ar)
- CS1 Arab-language sources (ar)
- Articles with short description
- Short description is different from Wikidata
- Articles with hatnote templates targeting a nonexistent page
- Wikipedia pages with incorrect protection templates
- Use dmy dates from June 2024
- Articles with invalid date parameter in template
- Articles containing Arabic-language text
- Coordinates on Wikidata
- Pages using infobox country or infobox former country with the symbol caption or type parameters
- Laman dengan ralat rujukan